bjuder på en risiga jag



skit skönt, fredasg idag! plus det betyder att man får ta fram rödtjut =)

aja men ska nog först ut och trimma lite Jacky nu.. 

Ska blogga bättre i helgen, lovar

Svejs!



veckans fynd! (träns för 59 kr)

GINA


rid med stil! inspiration från Cavallo








röd + lila = sant






Det var på tiden...Nu kan jag lägga upp filmsnuttar ev. länka =)


Vingåker 2009, 110. Gina gick så jävla bra men synd att vi strulade till lite vid start 
Kumla banhoppnings träning 110. sur märr =) men det gick bra ändå
Patron 90 cm. 2008...  Valåsen. Jag har faktiskt nästan glömt hurdan han är att hoppa med.. När man tittar på filmsnuttar av honom så blev jag faktiskt förvånad över hur duktig han verkligen är, än vad jag hela tiden minns eller trodde. Det är nog för att mina hopp och tro på honom har försvunnit nu på ett bra tag så att jag inte tänkt mycket på det liksom att jag har blundat undan det.... och låter honom / det ta sin tid. Han har bara tävlat fyra gånger... det är två år sen nu sist vill säga. 

längtar..


rock n roll








Dagens bild Jacqueline 09


Dagens VILL HA



Butet, sadel
Kingsland, ridbyxor
Scapa, schabrak
Prestige, stigbyglar
Islandhästenspecialisten, grimma
Waterford bett

svejs


Dag 8


Klar med kakel-valet


beställt =)


Dag 6




SKÖNT ATT JAG INTE ÄR ENSAM OM DET HÄR UTAN DET FINNS NÅGON SOM HAR PRECIS LIKADANT PROBLEM SOM JAG HAR MED JACKY...

ur Hippson.se

Det kändes som det var jag som skrev det här frågan...



Halvblodsvalack som är livrädd för tittiga hinder

Hej!
 
Jag har en 15-årig underbar valack, belgiskt halvblod efter Cor D'Alme Z. Han har tidigare i sitt liv tävlat en del i hoppning. Jag och min man har haft honom i 1,5 år. Han hoppar fantastiskt, men vi har ett stort problem som vi inte kommer till rätta med. Han slänger sig i panik bakåt/åt sidan när det ligger något under hindret eller när det är något "otäckt" hinder. Plastmatta eller planka till exempel.
Han laddar inför hindret och känns fin, men sen slänger han sig helt oväntat. Har anlitat min tränare mycket och till slut hoppar han stort över. Men nästa gång vi hoppar så uppstår samma problem.
 
Mycket tacksam för dina råd!

 

Helena Perssons svar

Hej,
 
Det finns tyvärr inga mirakelkurer för er "tittiga" häst. Det är bara att öva och öva igen. Så ofta ni orkar och på låga hinder. Viktigt är dock att hålla kvar stödet i munnen fram till det "läskiga" hindret, så att hästen inte känner sig övergiven. Den ska vara inramad mellan hand och skänkel.
 
Jag tycker att det är bäst att rida i ett ganska lungt tempo så att hästen hinner se sig för på vägen fram. En annan variant är ju att ta lite högre fart och hoppas att farten ska skapa mod. Personligen tycker jag att hästarna oftast känner sig jagade då och blir ännu mer misstänksamma mot hindret.
 
Man kan också påbörja en anridning i trav eller galopp och sedan avbryta den när man närmar sig hindret (innan hästen börjat stå emot), genom att bryta av och istället vika av 90 grader, med hästen formad runt innerskänkeln och ställd från hindret. Den ser ju ändå i sidled men man kan trycka den lite närmare med innerskänkeln och på så sätt dominera den och få den att koncentrera sig på något annat fast den ändå ser. Repetera och bryt av närmare nästa gång. Då brukar de själva börja bjuda på hindret efter ett par gånger. Man får ha en stor portion tålamod!
 
Vänliga hälsningar,
Helena Persson



Det är precis så med Jacky man kan inte pressa henne och rida framåt för mycket för då stannar hon ändå, precis som Helena säger att hästen känner sig jagad, därför vill jag oftast inte rida Jacky för mycket framåt utan rida i lugnt tempo.. det är det som brukar funka bäst. Och sen hoppar hon stort när jag lyckas tvinga henne över.

Jag brukar också hoppa henne några dagar i rad innan en tävling för att hon ska komma ihåg men det funkar tyvärr inte alltid. Jag har fortfarande inte riktigt lärt mig rida henne än men det känns i alla fall att det går bättre och bättre, desto längre jag känt henne.


Äntligen!

Välkommen till Hööks i Örebro! Premiär 29/4 kl. 10.00!

Det är alltid lika spännande när vi ska öppna en ny butik. Har ni väntat på oss?

Att öppna en ny butik innebär en hel del arbete och inte minst planering. Allt måste fungera när butiken öppnar. Vid vår senaste premiär i Karlstad var det en lång kö med förväntansfulla besökare utanför redan innan vi öppnade! Alla var där för att fynda!

Vi laddar nu för fullt med fina premiärerbjudanden, som vi tror att ni kommer att tycka om. Ni kommer att kunna se dem här på hemsidan när det är dags för premiär.


Vår/sommar 2010 hööks



Jag är sugen att klicka hem dom här...






Till Jacky












Publicerad 9 februari 2010 NA

Jenny leder ridlektionen på teckenspråk

Jenny Grahn håller sig hela tiden i rörelse i ridhuset, för att följa ryttarna och deras hästar och även för att själv hålla värmen.

Jenny Grahn håller sig hela tiden i rörelse i ridhuset, för att följa ryttarna och deras hästar och även för att själv hålla värmen.



Folkatorps ponnyridskola har fått 30 000 kronor i bidrag från Idrottslyftet för att erbjuda ridlektioner för döva till subventionerat pris. Ridinstruktör Jenny Grahn är själv döv och leder lektioner med teckenspråk.

Relaterat

Artikelbilder

Rebecka Ramström är åtta år ung men har redan hunnit rida två år på Folkatorps ponnyridskola. Först med de hörande barnen och nu tillsammans med de döva barnen under Jenny Grahns lektioner.

Rebecka Ramström är åtta år ung men har redan hunnit rida två år på Folkatorps ponnyridskola. Först med de hörande barnen och nu tillsammans med de döva barnen under Jenny Grahns lektioner.



De nya ägarna till Folkatorps ponnyridskola summerar sitt första halvår med att det först var väldigt regnigt och lerigt, och sedan kom snön som även den innebär en hel del extraarbete. Men nu är det åtminstone rent ute i hagen, där ponnyerna sedan i höstas går på lösdrift efter att dagens lektioner avslutats..

– Vi ville att de skulle få möjlighet till att vara mer ute. Det fungerar bra. Vi byggde ett vindskydd på 58 kvadrat och alla 24 ponnyerna går faktiskt in där tillsammans, säger Tomas Smideblad, en av delägarna till ridskolan.

Det är hans sambo Jenny Grahn som startat upp ridlektioner för döva. Hon torde vara en av få ridinstruktörer i Sverige som kan ge ridlektioner på teckenspråk, då hon själv är döv.

– Det är roligt för barnen att de får klara sig mer själva, istället för att mamma eller pappa ska vara med och teckna. Det underlättar även språkligt, eftersom det är långt ifrån säkert att föräldrarna kan alla hästtermer på teckenspråk, säger Jenny Grahn och får medhåll av Björn Ramström, pappa till åttaåriga Rebecka Ramström som är hörselskadad.

– Rebecka red tidigare med de hörande barnen och jag fick då vara med och teckna till henne. Nu har jag nästan blivit överflödig. Men det är bara bra, Rebecka tycker så klart det är roligare att ta instruktioner från en ridlärare än från mig, säger Björn Ramström.

Matilda Andersson från Örebro är en annan av eleverna under ridlektionerna på teckenspråk.

– Jag började rida för Jenny efter att Birgittaskolan haft en friluftsdag här. Tidigare har jag haft en egen häst, men det har jag inte nu längre, säger Matilda Andersson. Hon är ombedd av Jenny att vara lite av en ambassadör och sprida informationen kring ridlektionerna på teckenspråk till fler elever på Birgittaskolan.

– Än så länge har gensvaret för de här lektionerna varit mindre än vad vi trodde det skulle bli. Vi hoppas på att fler och fler ska hitta ut till oss, säger Tomas Smideblad.

– Nu är det väl ändå vår tur. Jag vill börja- NU! säger Rebecka Ramström otåligt då hon står utanför ridhuset med ponnyn Prinsen och väntar på att lektionen före ska ta slut.

Ryttarna måste under dessa lektioner inte bara koncentrera sig på att rida hästen utan även se på Jenny Grahns tecknade instruktioner. Det fungerar bra, då Jenny ger en instruktion i taget, och också till viss del går med bredvid ekipaget.






Åsa Eriksson
019 58 59 92
[email protected]

Dag 3


adjöss fula badrummet


fan jag blir galen!! det räcker nu


RSS 2.0